Bonny Burgess
Bonny and Spirit, playing together.
Måste nämna att kursen jag gick var väldigt bra. Det var lärorikt, jag fick tid att tänka efter och reflektera över både min hästhållning och hantering av hästar överlag, samtidigt som vi i gruppen hade riktigt, riktigt roligt under tiden. Bonny är en människa med hjärat på rätta stället! Hennes hästfilosofi går att applicera på vilken gren man än håller på med, och jag kommer säkert gå på fler kurser för henne i framtiden.
Titta gärna in på hennes hemsida här.
Nh kursen förra veckan
Mina hjärtan
luuks skrittar av efter ett dressyrpass.
Morgon i hästarnas hage
Åker man till betet under morgonen är chansen stor att man träffar på hästarna sovandes i den stora grusgropen i hagen.
Pasha vaktar Spirit, och Ofelia vaktar sin Molly.
Ofelia & Molly.
En vacker, lite nyvaken och morgontrött Spirit.
NH kurs
Har anmält oss till en kurs i NH - Natural Horsemanship för Bonny Burgess.
Kursen går av stapeln den 5-6 juli. Det ska bli både roligt och lärorikt!
Ljuvliga sommar
Nu har vi varit nere på Österlen i en vecka. Dagarna går fort! Spirit börjar nog känna sig hemmastadd på Haväng. Trivdes gjorde hon nog med en gång, dock finns det mycket nytt att titta på, lära känna och vänja sig vid.
Hagen delar hon med fyra kompisar (varv en har blivit hennes nya kärlek), araben Pasha, PRE-hästen Puma, new forest-flickan Ofelia och tinkern Molly.
Pasha och Spirit har gått sida vid sida sedan vi släppte henne i onsdags kväll. Jag bävar redan för då vi måste skilja dem åt.
Två ridturer har vi hunnit med, vi tar det ganska lugnt just nu. Sommarlov för oss båda. Första turen gick på skjutfältet tillsammans med Maud och Molly och Lena och Ofelia. Helt underbart! Naturen varierar något helt otroligt. Allt från strand till bokskog. Däremellan finns öppet gräsfält, backar och karga öppna ytor med sand. Det vill säga optimala förutsättningar för en allsidig träning.
Igårkväll red jag och Spirit ut ensamma. Kvällsluften luktade sommar och Spirit var pigg och glad. Red förbi Lindgrens länga och upp en bit längs vägen mot sommarbyn. Upptäckte att Spirit iallafall inte är rädd för kor. På vägen vid Lindgrens länga (känt som Franskans för er som sett Bombi Bitt) gick kor och tjurar på båda sidor om vägen. Spirit brydde sig inte ett dyft, skrittade på som om dom inte fanns. Duktiga tjej! (Stenar i större format är däremot farliga. Dom hoppar upp och biter en i svansen, påstår Spirit).
