Spirited away

Hon gnager på boxväggen så fort hon käkat upp sitt hö på kvällen.

Jag tror inte hon är rastlös, då hon går i hagen flera timmar plus att jag sysselsätter henne i någon form i stort sett varje dag. Läste på lite på nätet, och det stod bland annat att det är naturligt för hästar att äta på trä. Jag och Anna var bara lite undrande då hon har börjat med detta de senaste veckorna. Men så läste jag senare att träbitandet kan öka vid fuktigt väder och när det ligger kring noll grader...

Det är nu ett helt projekt kring min lilla träätande häst. Idag hängde jag upp stoora bitar trä (från äppelträd), och hoppas att hon ska gnaga på dom istället. Ska även prova att ha henne ute någon timme längre på kvällarna och öka höet litegrann. Kan ju dock inte ge henne hur mycket som helst... ;)

Någon mer som har erfarenhet av hästar som har en smak för trä?

Är med i en tävling via Saras fina blogg "Från travare till ridhäst" om en ny design till min blogg.

Kan varmt rekommendera att läsa den: http://hastbloggeen.blogg.se

Imorgon är det måndag igen.. helgerna bara springer förbi, eller hur? Efter skolan ska jag in om på Hööks tänkte jag. Vad jag kommer hem med visar jag i ett annat inlägg. 

För ett tag sedan beställde jag en namnskylt till Spirit på nätet. I fredags damp den ner i brevlådan. Fin va?

Förra helgen var lillasyster och brors flickvän och hälsade på oss i Kalmar. Jag drog med dem till stallet för att mocka lite skit och rida.

Men, vilka är ni? Jag blir nyfiken på er!

Rider ni? Har ni isåfall också egen häst, är medryttare eller rider ni lektion på ridskola?

Har ni någon egen blogg?

Sagt och gjort. Igår vid halv tolv fick jag och Anna en tid till våra hästar. Jag hade precis kommit tillbaka till stallet efter en helt underbar morgontur i skogen när Anna ringde mig, så det var perfekt att jag redan befann mig på gården.

Veterinären, benämner honom här som JF, dök upp och Spirit blev förste man (kvinna, sto, häst?!) ut eftersom jag skulle iväg på praktik ett par timmar senare.

Han började med att känna igenom henne för att kolla så problemet inte satt någon annanstans än i munnen. Han hittade en låsning i bogen, som han trodde berodde på en tidigare för gles verkning. Antagligen har hon inte kunnat ta rörelserna fullt ut på grund av för långa tår, och det har resulterat i en låsning i bogmuskulaturen.

Detta behandlade han med laser, en behandlingsmetod som visat sig vara effektiv och som går mer på djupet än vad en massage gör. Rygg och bakdel var fina och felfria!

Sedan var det munnens tur. Spirit fick en lugnande spruta och fick sen gå in i Connes box. Dock verkade hon inte alls bli sömnig, så det fick bli ytterligare ett stick. Stackars Spirit fann sig i behandlingen och bråkade inte alls. Då slog det till. Huvudet sjönk lägre och lägre, och till slut fick jag hålla upp det med all min muskelkraft (som inte alls är särskilt stor). Han spände upp munnen på henne och tog först en titt. Våra misstankar hade nästan varit rätt. Problemet satt i munnen, men det var inte orsakat av tänderna. De var fina, och hon hade inga vargtänder. Dock hade hon blivit nypt av bettet och hade ett sår på insidan av mungipan och fler små sår längre in. Och Spirit som inte visat minsta missnöje när jag tränsat! Det enda är slagen med huvudet, men hon har nog haft mer ont än hon visat. Där fick matte massor av dåligt samvete... Samtidigt var det en lättnad att vi hittat problemet så fort, det kunde varit värre. Även munnen fick en behandling av lasern, och vi fick även order av veterinären att hon ska vila från bett i en vecka. Med laserbehandlingen ska tydligen såren läka ut på så kort tid.

Sedan ska det på JF's inrådan bytas till ett rakt bett. Det gamla ska bort! Jag ska få låna ett rakt Happy mouth bett av Anna för att prova hur det fungerar.

Ledde sen in en mycket trött och stapplande Spirit i hennes egna box där hon fick vila ut några timmar innan hon piggnade till och fick gå ut i hagen igen.

Nu blir det vila en vecka, med promenader i grimma.

Sen ska vi vara fit for fight igen!

Imorgon ringer Annas pappa och bokar tid, sen är det Velvet och Spirit som ska få besök av herr tandläkaren någon gång snarast framöver!

Mamma och pappa har numera ansvaret för henne, och jag som trodde jag behövde oroa mig behöver inte oroa mig ett endaste dugg. Mami, som alltid varit ordentligt hästrädd, har gått och blivit störtförälskad i Spirit. Pratade med henne på telefon idag, och hon sa att hon knappt ville jag skulle ta upp henne för hon skulle sakna henne för mycket. Pappa är också där nästan varje dag, och fick agera "hästhållare" när hovis Carina kom på besök för att finputsa Spirits hovar. Spirit fick bra beröm av hovslagaren, och hon tyckte hon hade väldigt fin hovkvalitet. Det var precis vad jag hoppades på, och nu ska jag testa att ha henne barfota. Man förstör hovkvaliten direkt när man sätter söm i hoven, så jag är glad så länge hon fixar att gå barfota. Får se lite hur ridvägarna ser ut här uppe. Det jag skulle hålla koll på var trakterna, så de inte blir för låga.

Om en vecka och en dag får jag upp min lilla häst, jag längtar! Och imorgon ska jag åka till det nya stallet för att fixa iordning hennes box och få lite info om rutiner osv.